23948sdkhjf

KTH-forskare vill ha höghastighetståg

Ny rapport sågar argumenten mot nya stambanor och höghastighetståg.

Fyra forskare vid KTH har skrivit en rapport som reder ut varför Sverige borde satsa på nya stambanor för höghastighetståg. Och som del av KTH Järnvägsgruppen borde Sebastian Stichel, professor i spårfordonsdynamik och föreståndare för Järnvägsgruppen, Evert Andersson, professor emeritus i järnvägsteknik, Mats Berg, professor i järnvägsteknik och Bo Lennart Nelldal, professor emeritus i tågtrafikplanering, kunna bidra med avgörande kunskap i frågan. 

Enligt forskarna i Järnvägsgruppen, som bedrivit forskning i över 25 år, cirkulerar det många påståenden som är missvisande och felaktiga i diskussionerna om framtidens järnväg. I rapporten Varför behövs nya stambanor i Sverige? tar man också upp frågor som inte belysts tillräckligt. 

De främsta argumenten som forskarna lägger fram för höghastighetsbanor är att dagens stambanor är överbelastade och att man mer än fördubbla kapaciteten genom att separerar snabb och långsam trafik. De kortare restiderna kommer att leda till att resenärer väljer tåget i stället för flyg och bil och att regionerna där man har sitt arbete och sin bostad växer. I slutändan handlar det om att bidra till att vi får ett långsiktigt hållbart samhälle. Tåget kräver absolut minst energi per ton- eller personkilometer. 

– Bland de framtida alternativen till nya stambanor som lyfts i debatten finns elflyg, magnettåg och hyperloop. De här nya transportslagen befinner sig i utveckling och det är osäkert när eller om de kommer att bli kommersiellt tillgängliga i större skala. Det behövs ytterligare transportkapacitet och det går inte att vänta och se vilken teknik som eventuellt slår igenom, säger Evert Andersson i ett pressmeddelande. 

Det kanske främsta argumentet som lyfts mot nya stambanor är kostnaden. Samtidigt pekar KTH-forskarna på att detta är en investering som bara motsvarar en sjättedel av vad Sverige investerade i nya vägar och gator när bilismen slog igenom mellan 1950 och 1980, jämfört med BNP då och nu. 

– Ett av argumenten mot stambanorna är att de kostar för mycket att bygga, enligt Trafikverkets beräkningar 230 miljarder, men de kan hålla i 100 år. De nuvarande stambanorna har vi kört på i mer än 150 år, och där ryms nu inte flera tåg när det behövs, säger Mats Berg. 

De kalkyler som Trafikverket använder för att konstatera att stambanorna skulle vara samhällsekonomiskt olönsamma har också stora problem. Till exempel underskattar de resandet jämfört med vad som tidigare visat sig i internationella projekt.  

– De officiella kalkylerna värderar också kraftigt ner framtida nyttor för våra barn och barnbarn. Många stora projekt som inte beräknats vara lönsamma har byggts ut ändå, exempelvis Stockholms tunnelbana, säger Bo Lennart Nelldal. 

Kommentera en artikel (5)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078