LKAB Malmtrafiks vd: ”Drömmer om att trafikplanera med AI”

"Ett brott på Malmbanan får direkt stora ekonomiska konsekvenser för oss." 

Så beskriver Linda Bjurholt, logistikchef och vd för LKAB Malmtrafik, malmtransporterna på den 500 kilometer långa järnvägssträckan i norra Sverige. 

Det senaste kvartalet var tungt för LKAB. Både omsättningen och rörelseresultatet har minskat jämfört med samma period i fjol. Under sommaren påverkades också verksamheten av banarbete, även om LKAB kunnat leverera enligt planerna, berättar Linda Bjurholt.  

– Det är ett trixigt läge på Malmbanan, underhållet har varit eftersatt under en lång tid. Hela Malmbanan är skör eftersom den är enkelspårig i princip hela vägen och det finns inte tillräckligt många mötesplatser, säger Linda Bjurholt, logistikchef och vd för LKAB Malmtrafik. 

Läs också Tågföretagen kommenterar förslagen: ”påverkar fortsatt järnvägens konkurrenskraft”

Kapaciteten skulle behöva byggas ut, så även dubbelspår på sikt, menar hon.

– Som läget ser ut i dag med vintertidtabellen, har vi tillräcklig kapacitet om allt fungerar men det gör det inte alltid. Under sommaren har vi haft banarbeten som innebar mycket sämre möjligheter att kunna nyttja banan, säger Linda Bjurholt och fortsätter:

– Om vi av någon anledning inte kan köra ett tåg, det kan bero på oss själva eller externa störningar på linjen, så tappar vi leveranser. Under sommaren har vi tappat transportkapacitet, och det var väntat men systemet är väldigt skört.

– Ett brott på Malmbanan får direkt stora ekonomiska konsekvenser för oss.

I slutet av december meddelade Trafikverket att de sänker axellasten från 30 till 25 ton på Malmbanan mellan Gällivare och Råtsi. Det på grund av bärighetsproblem. Myndigheten har nämligen noterat en ökad inre sprickbildning i rälsen, något som ökar risken för rälsbrott.

Läs också Experten om järnvägens sårbarhet: ”skrämmande”

Vi behöver få upp axellasten, dubbelspår och fler mötesplatser.

Linda Bjurholt, logistikchef och vd för LKAB Malmtrafik

För LKAB:s del har det inneburit att de tappat omkring 20 procent av volymen, eller ett tåg av fem. Det har i sin tur lett till att de behövt nyttja fler tåglägen för att kunna köra samma ton. 

– Vi får planera på ett annat sätt, men det är också samma utmaning för hela branschen i och med att vi är flera aktörer på banan. Det vi försöker göra är att ha en sådan god planering som möjligt samt att vi behöver skynda på underhållet på vagnarna eftersom de slits mer. Vi behöver fler vagnar när vi inte kan köra lika mycket last, då behövs snabbare underhåll.

En av åtgärderna LKAB Malmtrafik gjort är att ha tagit in fler personer på skift för att underhålla vagnarna. Utöver det pågår en omfattande investering i nya vagnar. Omkring 100 nya vagnar kommer att rulla på banan framöver där de första väntas levereras i höst. 

Läs också Logistikbolag med 12 anställda lägger ner

Vad behöver göras för att järnvägen ska bli mer pålitlig och robust?

– Det handlar om att få till underhållet på järnvägen på ett bättre sätt. Det är bra att Trafikverket fått ett nytt uppdrag från regeringen, och jag tycker att det är jättebra att regeringen ser att Trafikverket behöver få mer resurser att jobba med, säger Linda Bjurholt och fortsätter:

– Den andra delen handlar om att öka kapaciteten. Det är positivt att flera aktörer vill använda sig av järnvägen, men för oss innebär det att flexibiliteten minskar och att vi inte kan nyttja tåglägen vi behöver. Vi behöver få upp axellasten, dubbelspår och fler mötesplatser.

Läs också Mat- och restavfall blandades i samma sopbilsfack: ”Vi ser ytterst allvarligt på det”

Det finns också saker LKAB Malmtrafik och tågbolag själva kan göra, menar Linda Bjurholt.

– Vi som företag måste också se över vad vi behöver göra för att klara av att vara flexibla, hur vi kan flödesoptimera våra planeringssystem och optimera arbetssätten vi har.

Utöver en utmanande järnvägssituation, pågår modernisering av lok och digitalisering i form av ERTMS hos fraktbolaget. Exempelvis ökas livslängden på loken, vilket innebär att LKAB Malmtrafik lyfter av skalet och byter ut allt innandöme. Hittills har ett par lok moderniserat och ytterligare är på gång. 

– Vi går in i en mycket mer digitaliserad värld, så vi behöver anpassa alla våra system till att bli mer digitala. På sikt innebär det en jättemöjlighet när vi kommer att kunna prata med våra fordon och terminaler samt har uppsikt på ett bättre sätt.

Läs också Green Cargo efter skyfallen: ”betydande påverkan operativt”

Hur ser framtiden ut?

– Jag har en dröm om en mycket mer digitaliserad värld där vi kan trafikplanera med hjälp av AI. Sådant finns redan, men vi är inte riktigt där än. På sikt tror jag att förarlösa tåg är något vi behöver komma till samt att fortsätta arbeta mer med automatiserad lossning och lassning på våra terminaler, säger Linda Bjurholt och fortsätter:

– På lång sikt ser jag att det finns enorma möjligheter både trafikplaneringsmässigt och i hamnarna.

Skulle det vara möjligt för er att testa autonoma tåg?

– Vi skulle absolut kunna testa det. Att köra på Malmbanan med förarlösa tåg ligger längre bort i tiden, men inne på våra terminaler skulle det inte behöva ligga så långt borta. Det är något jag hoppas vi får uppleva ganska snart.