Lars Reinholdsson är vd för LBC Frakt sedan 10 år. Foto: LBC Frakt

Av Caroline Swartling den 7 september 2021 07:00

Värmländska LBC Frakt har en anrik historia med rötter i de svenska lastbilscentraler som bildades efter andra världskriget för att säkerställa en obruten logistik i Sverige. På 1940-talet fanns drygt 400 lastbilscentraler medan de idag har konsoliderats till ungefär 90 stycken. Ungefär 50 åkare är anslutna till LBC Frakt och man utför en rad olika uppdrag – allt från betongbilar och bulk-ekipage till dumpers och grävmaskiner. Företaget sysselsätter runt 350 personer och är starkt verksamma på en viktig lokal marknad, men också i hela landet. Den årliga omsättningen ligger på runt 550 miljoner kronor.    

–  Grovt sett kör vi ut plåt, stål och papper, och hem med konsumtionsvaror till Värmland, säger Lars Reinholdsson och fortsätter:  

– Vi har en stark lokal prägel och det är viktigt att värna relationerna med den lokala marknaden.  

Lars Reinholdsson föddes in i åkeribranschen. Familjen drev ett familjeföretag i Karlstad och det var givet att Lars skulle bli del av verksamheten när han hade åldern inne.   

– Jag har varit åkare sedan jag var en liten palt i kortbyxor. Det var naturligt att fortsätta utveckla familjeföretaget tillsammans.  

Jag har varit åkare sedan jag var en liten palt i kortbyxor. Det var naturligt att fortsätta utveckla familjeföretaget tillsammans.  

Det blev många år i familjeföretaget innan Lars en dag kände att det var dags att växla upp till ett större bolag. Beslutet att kliva av var varken lätt eller väl genomfört och under några år var man inte överens inom familjen.  

– Det var ett misslyckande i mitt liv. Jag ångrar att jag inte tog andra beslut och slutade på ett bättre vis. Familjeföretaget finns fortfarande kvar och de är en konkurrent till LBC Frakt. Men vi har goda relationer idag.  

Lars ville ta sig an större utmaningar och var nyfiken på de processer som pågår i mer omfattande bolag. Rollerna skulle också komma att bli stora och tunga, bland annat på Green Cargo, som logistikchef på Systembolaget och till sist som inrikeschef för DB Schenker.   

– DB Schenker var fantastiskt, men jobbet innebar också 130 hotellnätter om året. Jag åkte till Tyskland flera gånger i veckan och till sist var jag tvungen att bestämma om jag ville fortsätta vara gift eller inte. Min fru Gunilla har aldrig klagat men barnen växer ju upp, man behöver inte vara professor i relationer för att förstå detta. Så jag behövde göra något annat och det på hemmaplan.   

Till LBC Frakt kom Lars för tio år sedan och han kände både stor tilltro till och intresse för själva bolagsformen med så många delägare, idag 50 stycken anslutna åkerier. Och just mångfalden av entreprenörer med olika förutsättningar och olika perspektiv är en stor fördel, menar Lars.  

– Det blir ju som ett kooperativ. Det är många viljor, vilket jag tycker är en väldig styrka. Vi är alla entreprenörer och drivs av att göra ett bra jobb. Beroendet av den lokala marknaden gör att vi tänker mer långsiktigt än de stora bolagen, enligt mig.   

Lars äger själv en stor del i bolaget, för att vara trovärdig, spela på lika villkor och visa att han drivs av samma filosofi.   

Och just medarbetarna är stommen i företaget. Att locka rätt kompetens i alla led har varit avgörande. Lars menar att varje medarbetare har tydligt fokus på kunden.   

– Vi vill ha de bästa kunderna och de som passar oss. Det ska vara kvalitet, rättvisetänk och ett hållbarhetstänk. Det är den bästa utväxlingen för våra investeringar. Medarbetarna är nyckeln i att skapa vårt varumärke.   

Lars menar att det ligger stor styrka i att vara många entreprenörer med olika förutsättningar och olika perspektiv och att behandla medarbetarna väl skapar trygghet och en stolthet över sin arbetsplats.   

– Det är viktigare än att jaga tusenlappar.  

Hans verksamhetsmål är fler och kanske större än enbart de ekonomiska. Lars driver en starkt social agenda som ska genomsyra varje liten del av bolaget. I slutet av förra året Fair Transport-certifierades LBC Frakt, vilket innebär att man garanterar hållbara transporter. Man var tidigt med i Fair Transport då man såg det som en möjlighet att ställa högre och mer hållbara krav på medlemmarna.  

– För att verka trovärdiga var vi övertygade om att alla delägare måste vara anslutna från början. Under 2019 tog därför styrelsen beslut om att certifiera samtliga, och det gick bättre än vi trott. Vi jobbade hårt med att synliggöra varje delägare som blivit certifierad. Kommunikationen var avgörande för att lyckas och vi började med att certifiera några åkare som kunde verka som goda ambassadörer. Mycket gott kom ut av det, bland annat att det blev bättre ordning och reda på avtal och bättre arbetsmiljö i bolagen samtidigt.   

Att Fair Transport-certifiera alla delägare ingick i ett större och mer omfattande arbete med företagets värdegrund, som varit mycket viktigt för Lars Reinholdsson, framför allt ur ett miljöperspektiv.   

– Vår bransch påverkar miljön i allra högsta grad. Bara vägtransport påverkar utsläppen med sju procent. Och med de högt satta klimatmålen för transportsektorn förstod vi att vi måste agera nu. Vi satte oss med de nationella klimatmålen och jobbade med Parisavtalet tillsammans med vår styrelse. Vi tog dem i princip som gisslan och ställde frågan: hur ska vi jobba med detta? Vad måste vi reducera för de olika transportslagen, fjärrbilar, sopbilar, grusbilar och så vidare.  

– Man gjorde ett ordentligt grundarbete och tog fram kalkyler för delägarna att jobba med. Det var viktigt att hitta korrekta referenspunkter till utsläppen och varifrån de kom. Idag har man en laddhybrid på plats och ytterligare fordon är på väg och ska levereras under året. Taket på terminalen i Karlstad har försetts med solceller så att de kan producera elen till anläggningen själva. LBC Frakt investerade också i en etanolanäggning och har sex etanolbilar i drift.   

– Vi måste bygga infrastrukturen, det är helt klart. Och vi släpper in alla som vill i vår laddinfrastruktur. Frågan om var ansvaret ligger är intressant, om det vilar hos staten eller samhället. Men vår infrastruktur som till exempel terminal och återvinningsstation är öppen för alla. Jag tror vi måste dela på investeringarna tillsammans.  

Att jobba med företagets värdegrund var inte heller utan komplikationer. Pandemin satte käppar i hjulen för att kunna ses och arbeta tillsammans.   

– Sådant här måste ju knådas ordentligt tillsammans, med medarbetarna. Den stora vinsten är förstås gentemot kunden, men om man har stolta medarbetare kan man få de bästa medarbetarna. Många har faktiskt kommit till mig och beskrivit att de är stolta över LBC Frakt. Att vi är på väg och längre fram än andra i branschen. Sprids detta bland vänkrets och familj sprids det vidare, och vi får fler attraktiva medarbetare.  

Lars Reinholdsson menar att företaget nu försöker skaffa sig ett försprång med data, laddinfrastruktur och att säkerställa laddkapacitet.   

– Vi ville skapa oss en bild av beslutsunderlaget framåt. Elektrifiering kommer att bli komplext. Trafikledningen kommer få andra krav. De måste styra volymen i fordon och räkna på snabbladdning i kombination med vilotid. Och det behövs stödsystem från biltillverkarna, man måste helt enkelt ruttoptimera på detaljnivå. Här kommer krävas utbildning för trafikledarna.   

– Vi är ju en plutt på logistikkartan i Sverige, Europa och världen. Men om vi kan få branschen att jobba med dessa frågor har vi vunnit mycket.    

Jag insåg att jag inte är odödlig.

För några år sedan drabbades han av en stroke och förlorade talförmågan och låg inlagd på sjukhus en längre tid. Det förändrade perspektiven.   

– Jag insåg att jag inte är odödlig. Jag fick en mer balanserad syn på tävlingsdjävulen. Men jag kör på med hårda spinningpass fortfarande och vill ha ut så mycket som möjligt av träningen.  

Men numera hinner han också ägna tid åt sina två barnbarn.   

– Femåringen sa härom dagen ”morfar är min bästa kompis”. Det värmer.  

Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.