23948sdkhjf

Regeringen måste tänka om kring YKB

När yrkeskompetensbevisen nu ses över måste ADR-utbildningen kunna tillgodoräknas. Annars riskeras svenska företags konkurrenskraft, skriver Tina Thorsell och Caj Luoma på Transportföretagen.

Konkurrensen på de svenska vägarna är stenhård. Så ser svenska åkeriers vardag och verklighet ut och Transportstyrelsens tillståndsmätning för 2019 visar att andelen utländska lastbilar på svenska vägar har ökat. Men trots den stenhårda konkurrensen överväger regeringen att skapa sämre villkor för svenska åkeriföretag i jämförelse med till exempel Finland, Danmark och Tyskland, med en ny lagstiftning om yrkeskompetensbevis.

Innehav av yrkeskompetensbevis, YKB är en förutsättning för att yrkesmässigt kunna ägna sig åt transporter av såväl gods som personer. När regelverket förknippat med yrkeskompetensbevis nu är föremål för revision, överväger regeringen att inte utnyttja rätten att medge svenska transportföretag möjligheten att tillgodoräkna sig utbildning enligt annan lagstiftning – där ADR-utbildningen är den mest centrala i dagsläget men där andra utbildningar kan tillkomma i framtiden.

En godkänd ADR-utbildning ger behörighet att köra farligt gods. Givetvis ska förare fortsatt utbildas inom ADR och kraven ska vara höga. Men vi värnar också om ett regelverk som skapar konkurrens på lika villkor. Vi menar att den principen är åsidosatt vid revisionen av regelverket förknippat med yrkeskompetensbevis då den svenska regeringen, i motsats till sina regeringskollegor i Finland, Danmark och Tyskland, överväger ett alternativ där ingen ADR-utbildning får tillgodoräknas alls. I praktiken innebär det att svenska transportföretag får betydligt sämre möjligheter att konkurrera.

Det finns cirka 150 000 yrkesförare i Sverige. Av dessa har cirka 70 000 förare behov av en ADR-utbildning. Förare som vill behålla sitt ADR-intyg måste genomgå en repetitionsutbildning inom fem år. Beroende på vilken typ av gods det är frågan om är dessa utbildningar tre till fem dagar långa. Varje sådan utbildningsdag som svenska företag skulle medges möjlighet att tillgodoräkna sig inom ramen för regelverket kopplat till yrkeskompetensbevis motsvarar en kostnad på cirka 280 miljoner kronor för svensk transportnäring.

Vi baserar det på att varje utbildningsdag som får tillgodoräknas motsvarar 70 000 utbildningsdagar och att kostnaden för en utbildningsdag är 2 000 kronor. Lägger vi till ett produktionsbortfall på (lågt räknat) 2 000 kronor per utbildningsdag når vi en kostnad på 280 miljoner kronor. Skulle regeringen medge tillgodoräknandet av två dagar skulle svensk transportnäring undvika kostnader på mer än en halv miljard kronor – en kostnad som återkommer vart femte år.

I våra grannländer Finland och Danmark liksom i Tyskland – svensk transportnärings närmaste konkurrenter – talar mycket för ett regelverk där företagen i stället får tillgodoräkna sig utbildningsdagar på sättet som beskrivits ovan. Det gör att svenska åkerier får betydligt sämre möjlighet att konkurrera.

Samtidigt som vi vill se mera hållbara vägtransporter, är det viktigt att svenska åkeriföretag har samma förutsättningar som sina konkurrenter. Och med Transportstyrelsens färska tillståndsmätning som mäter en ökning av utländska lastbilar på de svenska vägarna i minnet, är det nu extra viktigt att svenska åkerier inte lastas med flera avgifter och regler.

Vi anser därför att regeringen bör omvärdera på vilket sätt den nya lagstiftningen förknippad med yrkeskompetensbevis ska formuleras. Vi menar att regeringen ska bidra till att stärka – inte begränsa – svenska transportföretags konkurrenskraft.

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.234