50 år av pallkranar från fabriken i Boxholm
Det må vara så att de flesta som hör ortsnamnet Boxholm tänker på ost. Men faktum är att här också frodas en stark, svensk industrihistoria, med anknytning till logistiken. En alldeles utmärkt bild av den historien går att få med årets jubileum då Swisslogs pallkranar fyller 50 år.
Jag har åkt till Boxholm, som ligger ett par mil söder om Mjölby i västra Östergötland. Här ska jag träffa Patrik Malmsten, som är produktchef för Swisslogs pallkranar, och vd:n Anna Björklou.
Patrik Malmsten anställdes redan 1988 och han har jobbat som sluttestare, elkonstruktör och med teknisk support ända fram 1995 då man började utveckla den pallkran som fortfarande heter Vectura.
– Då började jag som produktchef, så jag har följt hela den eran. Under en period var vi ett fristående bolag också, och då jobbade jag med försäljning, säger han.
Patrik Malmsten har arbetat länge i det som i dag är Swisslog, men företagets verkliga historia börjar redan 1946, då AB Bygg- och transportekonomi grundas i Mjölby. Man har alltså ett gemensamt ursprung med trucktillverkaren som fortfarande ligger i Mjölby och i dag ägs av Toyota.
1969 byggde man den första pallkranen som nu, några generationer senare, gör att Swisslog kan fira sitt jubileum här i Boxholm.
– Tidigare arbetade man med frigående truckar, men kranen var rälsbunden för att man skulle kunna komma upp i höjd. Den första kranen blev ett pilotprojekt i BT:s egen anläggning i Mjölby, berättar Patrik Malmsten.
Tio år senare lanserade man den första automatiserade versionen av kranen. Så småningom köpte man upp Sorbus, som arbetade med de horisontella förflyttningarna som behövdes för kranen. Företaget låg i Boxholm och BT:s kranverksamhet flyttade hit.
Ett par år efter det kom alltså Patrik Malmsten till BT Sorbus och han blev så småningom produktchef när de började utveckla en ny generation kranar, som skulle kunna ta intralogistiken in i framtiden. Då hade man köpts upp av Sprecher + Schuh, som senare skulle byta namn till Swisslog. Men den stora förändringen i utvecklingen kom att ligga i hur man såg på sin försäljning.
– 1988, när jag kom hit, hade vi BT:s manuella och automatiserade staplingskranar. De var primärt konstruerade för att säljas som en produkt. De gjorde vad databladet sa, varken mer eller mindre. Vi gjorde inga anpassningar, utan det var generiska produkter som var fokuserade kring Europapallar och i princip bara justerades i höjdled.
Det nya blev att man började anpassa maskinerna efter kundens behov.
– Man gick mot högre densitet och högre flöden och det krävde längre teleskop, högre belastningar, högre hastigheter. Vi började jobba med ett nytt koncept som kunde klara mer, samtidigt som vi ville bygga det på ett modulärt sätt, så att vi kunde arbeta med standarduppsättningar men ändå sy ihop färdiga konstruktioner till olika applikationer och för olika behov, säger Patrik Malmsten.
– Då är vi någonstans i mitten av nittiotalet. 1997 släpptes Vectura, och jag tror att det var i den vevan som några av våra tidigare konkurrenter försvann. De hängde inte med i den här förändringen. Vectura blev en framgång. Den första kranen sattes upp hos Woolworth i Australien, där den faktiskt fortfarande är i drift.
Grundkonceptet har också en hel del innovativa tekniska lösningar. Vectura bygger på koniska master istället för raka, vilket innebär att man undviker en massa onödigt material högt upp på masten. Det ger en lätt kran, vilket innebär lägre slitage och energiförbrukning.
Just energiförbrukningen har blivit en stor fråga på marknaden och något som Swisslog jobbar aktivt med. Kranarna har energioptimeringscykler och den energi som skapas av kranen då den exempelvis sänker lyftvagnen, används för att driva den i horisontal riktning.
Här i Boxholm finns alltså Swisslogs kompetenscenter för pallteknologi, Pallet technology center på Swisslogspråk. I koncernen finns också produktionsbolag för annan typ av utrustning som behövs i olika lagerlösningar, bland annat AGV:er, robotar och lättgodsprodukter.
I Boxholm arbetar 310 anställda med tillverkning, produktion, utveckling, försäljning, support och implementation. I Boxholmsenheten finns också Centre of excellence, en slags test- och demonstrationsyta, som ger oss stora möjligheter.
– Här kan vi utveckla nya produkter och testa dem på riktigt, men även hålla utbildningar och demonstrera våra produkter för besökare och kunder. I Center of excellence kan vi också testa olika kundunika palltyper för att verifiera att de fungerar i våra maskiner, säger Anna Björklou, vd för Swisslog PTC sedan 2013.
Swisslogs princip är att bygga sina maskiner så färdiga som möjligt redan i fabriken. Det gör det lättare att säkerställa att de fungerar när de ska installeras och tas i drift. Och hittar man några fel är det enklare och mer kostnadseffektivt att åtgärda dem redan i fabriken.
De allra flesta av beställningarna kommer från andra delar av koncernen, där Swisslog PTC alltså är ensamt om pallhantering.
– Vi säljer 90 procent till våra interna kunder, alltså till andra Swisslogbolag, som är integratörer runt om i världen. Tio procent säljer vi till andra integratörer, som vill köpa våra produkter även om de har egna liknande produkter och det är ju ett bra kvitto på att våra produkter är riktigt bra. Via en integratör utanför Swisslog har vi nyligen gjort vårt första projekt i Afrika, närmare bestämt Algeriet, säger Anna Björklou.
Nu går utvecklingen i lagren mot större, mer yteffektiva anläggningar, större volymer och större flöden och 2015 lanserade Swisslog sin nya produkt Powerstore, som är en höglagerlösning med skyttelsystem. Nu har man gafflar som kan hämta på tre pallars djup, man har en satellit som går 20 pallplatser in i ett ställage, man har kranar som är 50 meter höga. Det är ganska långt från den kran som BT utvecklade för 50 år sedan.
Powerstore är nytt, men man har redan sålt in den till tre projekt i Kina, Australien och England, sammanlagt 34 maskiner. För att öka driftssäkerheten i skyttelsystemet har Swisslog utvecklat ett nytt positioneringssystem, som använder tre olika sätt att mäta in positionen på lastbärarna. Just positioneringen är en kritisk del i lager som är helt automatiserade. Om något hamnar fel, eller om maskinerna inte vet exakt var en pall står, kan det innebära långa driftsstopp. Det är inte minst en stor utmaning när man har olika palltyper i ett system, vilket inte är ovanligt i dag, eller när man bygger kylda lager.
– Om man tar ett fryslager som exempel, är det lätt att skytteln slirar och då räcker det inte att bara mäta hur långt hjulen har gått, säger Patrik Malmsten.
Även pallarnas kondition är en fråga om driftssäkerhet. När de går in i lagret passerar de genom en kontrollstation. Ibland måste en lastbärare bytas ut, så att de inte riskerar att gå sönder, fastna och stoppa hela systemet. Men det är också en avvägning. Det behövs robusta maskiner som kan hantera problemen. Även om man har automatiska stationer för att utföra bytena, sänks effektiviteten om man måste byta för många pallar.
– Det senaste större tillskottet är annars en helt ny lyftvagn som öppnar upp ett nytt segment. För väldigt tunga laster behöver man ha två master på kranen för att konstruktionen inte ska bli för vek, men med vår nya lyftvagn kan vi använda en enkelmast där våra konkurrenter behöver två master. Det gör att vår enkelmastade kran blir riktigt konkurrenskraftig och nu har vi inte sålt en dubbelmastad kran på väldigt länge, säger Anna Björklou.
– Nu kan vi ju dessutom hantera två laster på samma maskin. Kan vi alltid hämta två pallar så ökar flödena dramatiskt och vi kan utnyttja maskinerna ännu mer. I pilotprojektet hos Ikea i Malaysia arbetar vi med 21 kranar upp till 40 meters höjd. Där jobbar vi också med tre olika palltyper, så det blir väldigt komplext, men när vi lyckas med det på en enkelmast blir vi väldigt konkurrenskraftiga, fyller Patrik Malmsten i.
Det är tydligt att Swisslog har en rad intressanta innovationer på hårdvarusidan, men den utveckling som verkligen står för dörren ligger i digitalisering och uppkoppling.
Swisslog arbetar med sitt eget lagerhanteringssystem Synq WMS, där man till exempel erbjuder tillståndsövervakning som hjälper till att optimera flödena i lagret.
– Vi skapar digitala kopior av våra produkter och lösningar, simulerar olika scenarier, om en kund exempelvis vill förändra något eller träna sin personal i olika plockscenarion. För våra kommande 50 år så kommer vi definitivt utveckla många nya smarta funktioner för vår pallkran. Det finns massor av möjligheter, säger Anna Björklou.
Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.