Svensk sjöfart vill ha mer av satsningarna
Regeringens infrastrukturplan innehåll många tunga satsningar för framtiden, inte minst på sjöfarten. Men det stora fokuset låg på järnväg. Rikard Engström, vd på Svensk sjöfart är dock nöjd med att sjöfarten lyfts i så pass hög grad.
– Även om planen är oerhört järnvägstung så är det glädjande att sjöfarten lyfts – inte bara i planen utan kanske framförallt i diskussionen om det hållbara transportsystemet. Sjöfarten kommer att spela en större roll i framtiden för att bygga Sverige och det hållbara transportsystemet. Det bådar gott inför godsstrategin. Förslaget som kom från Trafikverket var i mångt och mycket ovanligt gynnsamt för sjöfarten och det gläder oss nu att se att utfallet i den idag presenterade planen är ännu bättre, säger han i en kommentar.
Bland de stora satsningarna finns Malmporten, det vill säga farleden till Luleå hamn, satsningarna på Södertäljetrafiken och de för Vänertrafiken helt avgörande satsningarna på slussarna samt en miljardsatsning på farleden till Göteborgs hamn.
Men viktiga delar för sjöfarten saknas också, inte minst i den svårlösta frågan om isbrytarnas finansiering.
– Vi menar att det vore rimligt att regeringen i planen tog höjd för de investeringar som staten, via Sjöfartsverket, står inför beträffande nya isbrytare. Det är omfattande kostnader oavsett om man beslutar sig för att livstidsförlänga befintligt tonnage, nyanskaffa och anpassa befintligt tonnage eller bygga helt nytt. Vi utgår från att dessa investeringar till fullo kommer att täckas av staten och att man på sikt säkerställer att en ofta regionalpolitiskt motiverad isbrytarservice bekostas via ökade anslag till Sjöfartsverket, säger Rikard Engström.
De åtta miljarder kronor som öronmärks för forskning, innovation och implementering är dock långt ifrån tillräcklig, när transportfrågan är så viktig för klimatet som den är.
– I en nationell plan som täcker tolv år vore det lämpligt att säkerställa att man över perioden gradvis ökar dessa anslag till en mer anständig nivå som speglar utmaningarna på ett rimligare sätt. För sjöfarten vore en fyrdubbling lämplig till 2029, vilket skulle innebära en ökning med 15 miljoner kronor per år; ungefär 2 promille av planen. Det faktum att mer än 80 procent av godset, och som Tomas Eneroth nämnde 90 procent, av exportgodset någon gång transporteras med sjöfart och att vi årligen har 26 miljoner passagerare i utrikes trafik speglas naturligtvis inte i planen när man jämför satsningarnas ekonomiska värde mellan trafikslagen, säger Rikard Engström.
Satsningarna på sjöfarten motsvarar en dryg procent av den totala omfattningen. Det visar dock samtidigt på vilken samhällsekonomiskt billig resurs sjöfarten är.
– Det är avgörande för svensk konkurrenskraft och det hållbara samhället att denna resurs utnyttjas bättre framgent. Låt oss hoppas och tro att regeringens positiva plan nu förstärks ytterligare av den godsstrategi som rimligen bör presenteras inom kort. Den ställer vi hållbarhets- och sjöfartsivrare stora förhoppningar till inte minst avseende isbrytarfrågan, säger Rikard Engström.