23948sdkhjf

Röd linje Spirits inre gräns

En lång, bred röd linje på golvet i Spirit Air Cargo Handlings nya fraktterminal på Arlandas Södra Fraktområdet markerar en gräns som ingen lastbilschaufför från landside får överträda.

Arlanda – Cargo City (TLiD). Mitt emellan airside och landside, vedertagna och välkända begrepp för säkerhetsarbetet vid alla flygplatser, har ett nytt begrepp tillkommit i Spirit Air Cargo Handlings nya fraktterminal på Södra Fraktområdet vid Stockholm-Arlanda flygplats – freightside. Gränsen mellan landside och freightside inne i terminalen markeras med en bred röd linje målad på golvet utmed hela frakthallens södra långsida med dess 20 vädertätade industriportar för kortsides lossning/lastning av ankommande lastbilar. (Plus två portar med extern lastkaj och en hög port för höga objekt.)Björn Kardell, VD för Spirit Air Cargo Handling AB, förklarar:– Alla, som arbetar här på Spirit Air Cargo Handling är säkerhetskontrollerade. Därför har vi infört vad vi kallar för freightside för det ingenmansland mellan landside och airside (staketet utmed byggnadens norra långsida mot flygplatsens Ramp Sigurd), som får beträdas endast av vår säkerhetskontrollerade personal.Den röda linjen längs byggnadens landside får lastbilschaufförer, som anländer med eller hämtar flygfraktgods, inte överträda för att inte, som Björn Kardell uttrycker det, kontaminera något gods redan inne på terminalen. Ty allt gods innanför den röda linjen är säkerhetskontrollerat. Med röntgenscanning, med sniffer som scannar molekyler från plastistiska/kemiska sprängämnen, eller med manuell kontroll av sändningar genom att helt sonika öppna paketet/kollit för handgriplig inspektion av dess innehåll.– Vår personal ska städse vara med vid lossning/lastning av lastbilar, men alldenstund chaufförerna enligt Vägtrafikförordningen (VTF) är skyldiga att kontrollera transportsäkringen av det lastade godset för trafiksäkerhetens skull, så kan vi inte stänga dem helt ute, fortsätter Björn Kardell. Därför har vi infört den breda, röda stopplinjen på golvet, i stället för att resa en gallervägg mellan landside och freightside. Med ett fysiskt stopp i vägen mellan landside och freightside skulle arbetet inte kunna fortlöpa flexibelt för våra egna medarbetare. Då är det bättre att vi avdelar en person, som övervakar utifrån kommande personer inne på landside.Skälet till varför Spirit Air Cargo låtit installera två rälsgående staplingskranar för flygpalletter och flygcontainrar, s k ETVéer (Elevating Transfer Vehicle) från tyska ICM, beror på den speciella arkitektoniska utforming byggnaden fick pga utbyggnaden av landmassor för att eliminera nivåskillnaden mellan den ursprungliga topografin där den långa terminalbyggnadens östra gavel ligger och den sänka där dess västra gavel skjuter ut. För att slippa bygga till den fulla höjd som de höga ETVéerna skulle krävt vid en rälsläggning i nivå med terminalhallens golv, valde man att i stället sänka ETVéerna spårnivå ca 5 meter nedom hallgolvet genom att helt enkelt lämna en ”vallgrav” ofylld med schaktmassor och sprängsten.– Men med endast en ETV skulle vi bli sårbara i händelse av maskinhaveri eller annan driftstörning hos den, genom att ersätta den med stor gaffeltruck med lyftbord, förklarar Björn Kardell. Därför har vi skaffat två ETVéer för att ha en back-up, samt inrättat parkeringsplatser i var sin ände av rälsbanan för uppställning av den trasiga ETV:n under tiden den repareras. Därmed blockeras inte rullbanorna för in-/utgående gods av haveristen.Det har fört med sig att elförsörjningen måste vara dimensionerad för max eluttag för den händelse båda ETVéerna är igång samtidigt. Björn Kardell:– Det är mycket dyrt med så hög kapacitet på elanslutningen och dess säkringar, men det är något vi var tvungna att ha för ett max-case-scenario.Jämte pallbyggnadsstationer med plats för en 20-fots lastbärare alternativt två 10-fotare samtidigt, finns också stationer som är enkelpositioner för att kunna komma åt att bygga från pallettens alla fyra sidor. Vanligtvis har man en fast vagn på räls, som matar in lastbärare till systemet, men Spirit Air Cargo har installerat en frigående vagn från ICM i stället, kallad X-way Mover, konstruerad och byggd av Dimos Maschinenbau i Tyskland. Prototypen används i en fraktterminal vid Hahns flygplats söder om Frankfurt am Main, och det andra exemplaret i världen av denna hybriddrivna – eldrift + dieseldrift – fyrvägsrörliga truck eller lastare finns således på plats hos Spirit Air Cargo Handling på ARN.Av konventionella gaffeltruckar har Spirit Air Cargo 20 skjutstativtruckar från TMHS (Toyota Material Handling Sweden, f d BT i Mjölby) ur BT Reflex-familjen plus ett antal motviktstruckar från tyska Linde Material Handling i Aschaffenburg. Lindetruckarnas närvaro förklaras med att Spirit tidigare inte funnit Toyotas vara lika bra som Lindes, men med den senaste generationen motviktare från Toyota har situationen förbättrats, varför man också har ett antal Toyota motviktare.För temperaturkänsligt gods, exempelvis pharmaceutiska produkter, som inte sänds i kylcontainrar, men som bör förvaras i kylrum för att inte bryta kylkedjan, finns ett kylrym med två pallbyggnadspositioner. Då bygger man upp en ställning med thermohuv för att hålla kylan innanför huvens isolerande väggar. I kylrummet lagras gods in från enda sidan och tas ut från andra sidan, för att slippa köra runt med kylgodset och förlora kylan.Separata rum finns också för Farligt gods, med en sida för gods, som inte är kontrollerat, och en sidan för det kontrollerade, samt för radioaktiva material. Vidare finns ett utrymme för värdegods, med fålla och slussfunktion, som släpper in bilar med värdesändningar stegvis och förhindrar direkt passage. Däremot finns inte utrymmen för levande djur, ty även om man tar emot sådana sändningar, går de direkt vidare till den speciellt inredda ATH-terminalen, som är bemannad med veterinärer och inspektörer från Jordbruksverket.Fotnot: För ingående detaljerat reportage om Spirit Air Cargo Handlings arbetsrutiner och –processer, se även TiD Nr 3/06, sidorna 14–15, samt TiD Nr 8/05, sidorna 30–31. Kortare reportage av senare datum publicerades i TiD Nr 10/07, sidan 30, samt Nr 10/08, sidorna 20–21.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094