Tillsammans med andra tillkommande avgifter medför det att avgiftsuttaget från järnvägsföretagen väntas öka med 8,8 miljarder under planperioden 2010-2021. I ett par nya dokument från Branschföreningen Tågoperatörerna redovisas nu bakgrunden till tillämpningen av banavgifter på järnvägen, hur de har förändrats över tiden och vad de höjda banavgifterna kan innebära för branschen och näringslivet.Alla tågoperatörer som kör gods- eller persontrafik på statens spåranläggningar måste betala banavgifter. Trafikverket (tidigare Banverket) tar ut dessa avgifter med stöd av järnvägslagen. För år 2010 beräknas de bli cirka 560 miljoner kronor, vilket är cirka 50 miljoner kronor eller 10 procent mer än 2009.I budgetpropositionen för år 2010 har regeringen aviserat en stegvis fördubbling av banavgifterna inom fyra år. I regeringens fastställelsebeslut för den nationella planen för transportsystemet beräknas de höjda banavgifterna, tillsammans med andra tillkommande avgifter, göra att det totala avgiftsuttaget från järnvägsföretagen uppgå till 15,6 miljarder under planperioden 2010-2021, en ökning med 8,8 miljarder jämfört med dagens nivå.För 2011 ökar belastningen på järnvägsföretagen med cirka 180 miljoner kronor, vilket motsvarar över 30 procent. För persontrafiken blir höjningen 108 miljoner kronor och för godstrafiken 73 miljoner kronor.Trafikverket har gjort den samlade bedömningen att avgiftshöjningen år 2011 inte innebär sådana konsekvenser för järnvägens kunder att några enskilda marknadssegment riskerar att slås ut. Effekterna av en fördubbling av avgifterna på några års sikt är däremot inte närmare analyserade.Branschföreningen Tågoperatörerna har nu gjort en egen analys av konsekvenserna av de kommande avgiftshöjningarna.Den samlade bilden är att konsekvenserna redan av 2011 års höjningar blir betydligt större än vad Trafikverket kommit fram till. Om inte motsvarande höjningar sker för andra transportslag är den relativa balans i avgiftsuttaget som hittills präglat 2000-talet definitivt bruten. På längre sikt, när hela avgiftshöjningen slagit igenom och branschen dessutom fått bära kostnader för investeringar i det europeiska signalsystemet ERTMS (såväl i infrastruktur som i fordon) kommer järnvägstrafiken att krympa väsentligt i såväl volym som marknadsandel. Till detta kommer en minskad vilja till nyetablering. Den försämrade konkurrenskraften för järnvägsföretagen kommer också direkt att återspeglas i en försämrad konkurrenskraft för de delar av det svenska näringslivet som är beroende av tågtransporter eller valt att satsa på tågtransporter av miljöskäl.