23948sdkhjf

Transportrådet kräver kundperspektiv

Näringslivets Transportråd har nu lämnat sitt remissvar till trafikverken som utarbetat ett förslag till nytt planeringssystem för infrastrukturen.

Huvudpunkter i Transportrådets remissyttrande är:• Transportrådet instämmer i att planeringsperioden minskas från tolv till sex år och ersätts med planeringsprogram och genomförandeprogram. Dock behövs tydligare skrivningar på flera områden i det remitterade förslaget.• Transportrådet anser att hela planeringssystemet bör göras ännu mera genomförandeinriktat. Infrastrukturplaneringen bör utgå från ett tydligare avnämar- och kundperspektiv. En tydlig fokusering bör göras på genomförandefrågor i förhållande till utarbetandet av generella transportstrategier, policybeslut och planeringsprogram.• Strategierna är i många fall redan formulerade. Gränsdragningen mellan strategi, policybeslut och planeringsprogram är oklar. Även kopplingen mellan planering och genomförande bör förtydligas. Näringslivets Transportråd föreslår att de delar av det nya planeringssystemet som avser strategi för transportpolitiken, policybeslut och planeringsprogram sammanförs till en gemensam process med samlade beslut.• Det internationella perspektivet måste in i ett nytt planeringssystem. Skapa en integrerad planeringsprocess med tydliga kopplingar mellan den nationella och internationella planeringen särskilt inom EU.• Den nya planeringsprocessen måste kännetecknas av öppenhet mot omvärlden, kundorientering, dynamik och en decentraliserad beslutsstruktur där rätt typ av frågor hanteras på rätt beslutsnivå nationellt, regionalt och lokalt. Samråd och dialog med avnämare och kunder bör även ske under tiden för genomförandet av ett nytt planeringssystem.• I det fortsatta arbetet bör stor uppmärksamhet ägnas åt hur kommande beslut om åtgärdsplaneringen 2010-2021 kan fasas in i ett nytt planeringssysten utan tempoförlust i genomförandet av beslutade åtgärder. Att utreda redan gjorda utredningar kan inte vara avsikten med ett nytt planeringssystem.• Viktigt att stora infrastrukturprojekt av nationell betydelse finansieras i särskild ordning genom fleråriga projektanslag. Kopplingen mellan det nya planeringssystemets genomförandedel och statens budget är central. Utan erforderliga resurser för investeringar, drift och underhåll i av Trafikverket utarbetade treåriga genomförandeprogram förblir ett stråk- och nodperspektivet på infrastrukturen endast en idé som inte kan omsätts i praktiskt genomförande.• Planeringen bör byggas underifrån. Näringslivets Transportråd instämmer i trafikverkens förslag att regionala åtgärdsplaner bör utarbetas för hela transportsystemet i en region/län eller för flera regioner/län gemensamt. Både det nya Trafikverket som ansvarig för planeringen på nationell nivå liksom regionerna och länen bör ges ett större utrymme att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp. Exempelvis vad gäller uppkommande logistiska behov vid omläggning av godsflöden hos olika transportköpare. Det måste finnas ett fritt utrymme som kan disponeras för sådana behov i de av trafikverken nu föreslagna genomförandeprogrammen. Regionerna och länen bör ges ett utökat ansvar för investeringar och mindre nybyggnadsobjekt. Ge regioner och län en egen beslutsram för dessa.• Staten har ett huvudansvar för de nationella godsstråken och anslutningarna till noderna. Att svara för merparten av investeringar och underhåll av infrastruktur som viktiga godsstråk och anslutningar till noder tillhör statens kärnverksamheter. Medfinansiering från andra aktörer kan endast vara ett mindre komplement till att staten har det yttersta ansvaret för underhållet och utbyggnaden av infrastrukturen och särskilt de nationella godsstråken och anslutningar till noder. Detta bör anges i ett nytt planeringssystem.• Kommande planeringsprogram bör omfatta ett bredare perspektiv på samhällsnyttan av godstransporter. Faktorer som högre tillförlitlighet och mindre sårbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt fångas inte upp. Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas. Utvecklingsarbetet med kalkylmodeller och samlade effektbedömningar av godstransporter måste intensifieras.• Transportrådet vill särskilt nämna att i den sammanställning som gjorts av Näringsdepartementet av remissyttranden över trafikverkens förslag till Nationell plan för Transportsystemet 2010-2021 finns ett särskilt avsnitt med redovisning av kritiska synpunkter under rubriken: "Kalkylmodellerna ger missvisande bild av objektens lönsamhet."

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062