Har regeringen en plan för transportsektorns elektrifiering?
Det här är en text av Transportföretagen.
Häromveckan kom regeringen med ett förslag på utformningen av klimatpremien för tunga och lätta lastbilar. Förslaget är på många sätt en besvikelse. Stödet är utformat för att täcka maximalt 20 procent av inköpskostnaderna för en eldriven lastbil. Men eldrivna lastbilar är dyra. För många företag kan detta innebära att stödet täcker mindre än hälften av kostnadsskillnaden mellan en eldriven tung lastbil och en dieseldriven variant med samma kapacitet.
För de lätta lastbilarna utgår ett stöd på 50 000 kronor till den som köper en nyproducerad eldriven variant. Stödet ska kunna betalas ut under blott 18 månader, och tas bort helt i juli 2025.
Men varför är då detta viktigt? Varför ska regeringen lägga sig i elektrifieringen, kan inte marknaden lösa den själv? Och subventionerar inte regeringen i själva verket de företag som väljer att satsa på eldrift, till nackdel för de som valt att investera i en dieseldriven flotta?
Svaret är förstås att riksdag och regering inte riktigt har något alternativ. I och med EU:s nya klimatlagar har Sverige, tillsammans med alla andra länder i EU, fått stora krav på sig att minska utsläppen av växthusgaser med stora mängder redan till år 2030. Vår regering var förresten noga med att understryka att det minsann var vi i Sverige som avslutade förhandlingarna om EU:s lagpaket Fit for 55 när Sverige var ordförande i ministerrådet. Missar vi målet blir det dyrt för staten, och i förlängningen för oss skattebetalare. För att inte tala om prestigeförlusten om vi, som en gång sett oss som ett klimatpolitiskt föregångsland, inte lyckas med att klara av våra åtaganden inom EU.
Transportsektorn står för en mycket stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser inom det som kallas för ”icke-handlade” utsläpp. Med andra ord har regeringen å Sveriges vägnar nu lovat att vi ska minska utsläppen från transportsektorn i rekordfart, samtidigt som man valt att minska reduktionsplikten och därmed gjort fossila drivmedel billigare. Regeringen har valt att peka med hela handen på elektrifiering som lösning på transporternas klimatutsläpp.
En eldriven tung lastbil kan idag vara tre gånger så dyr som en likadan dieseldriven, i vissa fall ännu mer. Men transportsektorn är en bransch med låga marginaler och lastbilsägarna har inte råd att investera dyrt i en affär med tveksam lönsamhet. Ska transportsektorn elektrifiera i den takt regeringen nu lovat, ja då måste kostnaderna för elektrifieringen också kunna bäras under konkurrenskraftiga förhållanden.
Klimatpremien ska betala ut 2 miljarder kronor under 2024, och ännu lite mer under 2025 och 2026. Frågan är vad vi vill med stödet? Vill vi att de företag som ändå redan hade tänkt köpa in en eller ett par ellastbilar får stöd för det? Eller vill vi faktiskt hjälpa en stor mängd transportföretag att få lönsamhet i sin affär även om man går över till eldrift?
För att kunna överleva övergången till en elektrifierad transportsektor behöver regeringen slopa subventionstaket på 20 %. Stödet för lätta lastbilar måste ges en chans att börja verka innan det avskaffas, t.ex. tre år med en utvärdering efter två år. Marknaden för eldrivna lastbilar måste ges en chans att komma igång ordentligt, och då behöver efterfrågan stimuleras.
Transportsektorn förtjänar en klimatpolitik som möjliggör en eldriven fordonsflotta med bibehållen konkurrenskraft. Låt oss för all del också prata om prisvärd laddinfrastruktur, en snabb utbyggnad av elnätet och kraftigt utbyggd snabbladdning för lasbilar. En kedja är inte starkare än sin svagaste länk. Regeringen har en chans att bygga en framgångsrik elektrifiering med en genomtänkt politik. Men då måste man göra bättre än så här.
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef, Transportföretagen
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .