23948sdkhjf

AI-revolutionen är här – men hur ska vi agera?

– AI är den nya elektriciteten, sa Consafe Logistics IT-chef Andreas Anyuru under ett seminarium på logistikmässan i Göteborg i slutet av oktober.

AI var på allas läppar under mässan Logistik & Transport i Göteborg, men den exakta bilden av vad AI kan göra för logistikbranschen tycks något grumlig ännu, eller så saknas kanske konkreta exempel.

Idag används AI framför allt i lagerhanteringssystem, det vill säga pakethantering, förflyttning av gods och att räkna ut när och hur påfyllning ska ske. Men något mer outforskade AI-möjligheter är efterfrågeprognoser där historiska data analyseras för att förutspå efterfrågan på produkter, eller tvärtom, att analysera varför en vara minskat i popularitet. Ruttoptimering är en annan möjlighet, som kortar transporter inom lagret och förflyttar godset så effektivt som möjligt. Därpå följer allokering av resurser, var vill jag ha folk och när? Om detta pratade Consafe Logistics IT-chef Andreas Anyuru, som menade att enbart i USA ska motsvarande en tredjedel av Sveriges BNP investeras i AI under 2025, 200 miljarder dollar. Det är stora pengar det handlar om.

- AI är den nya elektriciteten.

Goda praktiska exempel när det kommer till fördjupad användning av AI var dock få under mässan. Consafe Logistics presenterade kort norska lågpriskedjan Europris implementering av AI i sitt lager på 55 000 kvadrat. Kedjan har sänkt andelen truckar som kördes tomma med 18 procent, vilket är en betydande del.

Trenden med nearshoring och friendshoring är fortsatt stark,

Enklare är kanske att förstå lagerautomation där utvecklingen nu går relativt snabbt med plockrobotar och automatiserade mobila robotar. Det fanns det gott om under mässans två dagar.

Trenden med nearshoring och friendshoring är fortsatt stark. Stora företag flyttar hem delar av försörjningskedjan från till exempel Kina till närmare slutkonsumenten, och då till länder med samma affärsintressen som Sverige. Andra trender är realtidsvisibilitet och flexibilitet, både för producenten och transportköparen, vilket representanter från både DHL Supply Chain och Widriksson Logistik med flera vittnade om för Transportnet. Detta är förstås en naturlig följd av det osäkra omvärldsläget.

Det gäller också att ha koll på sina underleverantörer i alla led, dels för varans koldioxidutsläpp i samband med produktion, dels när det gäller rådande sanktioner mot Ryssland - något som ställt till bekymmer för branschen. Den 30 september trädde en ny EU-förordning i kraft som innebär ett förbud mot att importera ett antal järn- och stålprodukter som bearbetats utanför EU och innehåller järn eller stål med ryskt ursprung, även långt tillbaka i leverantörskedjan. Som importör måste du ha koll på att icke sanktionerad part inte ägs av sanktionerad part, till exempel.

EU:s nya koldioxidtull var också uppe på agendan.

EU:s nya koldioxidtull var också uppe på agendan, där importörer av koldioxidintensiva varor, som järnmalm, aluminium och elektricitet, till Sverige måste redovisa utsläpp av koldioxid. Syftet är att stoppa så kallat koldioxidläckage när produktionen sker i tredje land, alltså utanför EU. Tullen trädde i kraft 1 oktober 2023 med rapporteringskrav men når full kraft från och med 1 januari 2026 då företag kan beläggas med sanktioner.

Andra högaktuella ämne som adresserades under mässan var risker för lager med samhällskritisk försörjning och hur man kan öva digitalt för ett sådant scenario. Hand i hand med går också, för att knyta ihop säcken, AI som kan jobba för att undvika avvikelser, inte enbart upptäcka dem.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109