Det är inte fartyg från så kallade svartlistade länder utan de från vitlistade som belastar havsmiljön i Östersjön mest. Även nyare fartyg står för ett större antal anmärkningar än äldre. Det visar Lighthouseförstudien som gjorts inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, av forskare på på Chalmers.

– Vi har jämfört data från alla fartygs senaste inspektion för att få en ögonblicksbild över hur de belastar miljön. Och även om nyare fartyg har ett lägre antal anmärkningar per fartyg står de totalt sett för ett större antal anmärkningar eftersom de är betydligt fler. Det är väldigt många i åldersklassen 6 – 15 år, vilket resulterar i att de har störst potentiell belastning på havsmiljön i Östersjön, säger Ida-Maja Hassellöv, forskare på Chalmers som lett arbetet med studien.

Studien har också jämfört fartyg från Paris MoU:s klassificeringssystem med vita, grå och svarta flaggstater. På sen svarta listan står länder vars fartyg har belagts med kvarstad flest gånger för att de inte klarat inspektionerna. Men det är länder utanför listan som belastar havsmiljön mest, eftersom de har fler fartyg på Östersjön.

– Det är egentligen inte så konstigt om man vänder på perspektivet, vilket vi har gjort. Regleringen av sjöfartens miljöpåverkan är så hårt knuten till individuella fartyg. Man inspekterar ett fartyg i taget och tar inte hänsyn till den samlade belastningen från alla fartyg inom ett geografiskt område. Men i vår studie slår det igenom. Här finns utvecklingspotential.

2016 låg Sverige högst på vita listan, följt av Storbritannien, Frankrike, Danmark och Norge. I botten på svarta listan låg Tanzania, Moldavien, Togo, Komorerna och Cook Islands. 

Läs rapporten här.