Norrköping samordnar sin varudistribution
Att samordna distributionen av varor som går ut till kommunens verksamheter har blivit allt mer vanligt i Sverige. I dag har ett sjuttiotal kommuner genomfört en sådan reform. Grundprincipen är att varuleverantörerna kör varorna till en samlastningscentral istället för att åka ut till varje kommunal enhet. Därifrån kör sedan en upphandlad distributör ut varorna samlastat, vilket ska ge mindre trafik och andra samordningsvinster.
I Norrköping har diskussionerna om en samordnad varudistribution pågått ett längre tag. Själva beslutet togs i kommunfullmäktige redan 2014 men det är först nu i augusti som man kommer att sjösätta sitt nya system, i första etappen med livsmedel.
Det kan verka som en onödigt lång tid, men kommunens projektledare Anna Wetterlind, säger att det faktiskt har haft sina fördelar.
– Ja, nu har vi hunnit tänka till ordentligt kring vad vi egentligen vill uppnå. En annan fördel är att vi hunnit införa e-handel i beställningarna under tiden. Det underlättar ju även för varuleverantörerna, som ska packa enligt våra rutter, säger hon.
I arbetet med hur man kan lägga upp sin varudistribution har andra kommuners erfarenheter varit en ovärderlig hjälp.
– Vi tar främst hjälp av kommuner som liknar oss i invånarantal, storlek och geografi. Linköping startade i november och där har vi dessutom en del leverantörer som vi delar avtal med, vi kan hitta synergier och samarbeten.
Det har dock inte varit aktuellt att samarbeta tätare med någon kommun och bygga en gemensam samlastningscentral, som till exempel de åtta Södertörnskommunerna söder om Stockholm, eller Ystad, Simrishamn och Tomelilla i Skåne har gjort.
– Vi har lite olika förutsättningar och lite olika tänk kring vad som är viktigt för oss. Exempelvis Linköping jobbar ju mycket med biogas som är stort där, medan vi försöker vara mer teknikneutrala.
Den samordnade varudistributionen ska ge Norrköpings kommunala enheter 19 000 leveranser per år istället för de 60 000 som man har nu. Det är en avsevärd vinst när det gäller trafiksäkerhet och klimatutsläpp. Men genom att kommunen tar över distributionen kan de också få större makt över transporterna med hjälp av upphandlingen.
I Norrköping blev upphandlingen klar i oktober. Den vanns av Alfredsson transport, ett lokalt åkeri, som förra året gick till final i Transportföretagens hållbarhetspris. De kommer att sköta omlastningscentralen och stå för transporterna. Anna Wetterlind är nöjd med samarbetet de har. Och det handlar om ett tätt samarbete.
– Ja, vi gör verkligen det här tillsammans och försöker hitta bra lösningar för miljön, trafiksäkerheten är viktig, vi vill bli av med manuellt pappersarbete, vi försöker utveckla arbetet inför framtiden, och så vidare.
Och Norrköpings kommun har valt att ställa hårda miljökrav på transporterna. Det är fossilfritt som gäller, och Alfredson har investerat i nya bilar som går på LNG, LBG och HVO. Men kommunen har inte specificerat vilket bränsle man ska köra på.
– Vi har använt oss av upphandlingsmyndighetens spetskrav på drivmedel, fordon och dess utrustning, men jag tror att det är farligt att låsa upphandlingen vid specifika drivmedel, för vi vet ju inte hur det kommer att se ut om ett par år, finns det till exempel HVO att tillgå, eller har det blivit en bristvara? Det kan också komma upp nya alternativ, som är likvärdiga, och det är en utveckling vi vill gynna.
Det är dock inte bara miljövinster man vill hämta hem. När varuleverantörerna slipper att leverera den sista sträckan går det att förhandla om avtalen och sänka priserna.
I Norrköping har man valt att börja med samordningen till efter sommaren, när den ordinarie personalen är tillbaka på jobbet och det är möjligt att sätta nya rutiner. Man kommer också att börja med livsmedel och vänta med övrigvaror.
– Vi har tittar runt lite bland våra kollegor i landet och en del av dem har börjat med övrigvarorna, för att det är lite enklare utan samma tidspress och inte tempererat. Men vi landade i att vi ville börja med det mer komplexa och få ordning på livsmedelsleverantörerna och deras distributionsled.
Etapp ett inleds alltså i augusti och sedan startar etapp två med övriga varor i början av 2019. Då utökas antalet lämningsställen från 200 till 600. I slutändan ska det ju också kännas bra för de anställda ute i verksamheterna, som ska ha bra rutiner för att beställa och ta emot varor.
– De är ju inte alltid jätteglada över alla nya projekt som startas i kommunen, men tanken är ju att vi ska kunna effektivisera deras arbete och avlasta dem. Men det är inte riktigt så enkelt, om man tar köken som exempel, så har de det ofta väldigt trångt. De är inte anpassade för att ta emot mer varor vid färre tillfällen.
Som helhet är ändå Norrköping en kommun i förväntan. Även politikerna verkar nöjda nu när premiären närmar sig. Hur förberedelserna har varit kommer vi att få svar på i höst.
FAKTA
Annas Wetterlinds råd till andra kommuner
- Låt arbetet ta tid, hitta vad ni vill uppnå.
- Var beredd att ompröva gamla arbetssätt.
- Arbeta tillsammans med avtalsparten för att utveckla systemet.
- Satsa teknikneutralt.
- Lär av andra kommuner, även av det ni vill göra annorlunda.
- Glöm inte att enheterna ska vara nöjda.
Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.