Granskningen visar att vissa myndigheter både bestämmer avgiftsnivåer och disponerar intäkterna, en ordning som enligt Riksrevisionen bryter mot grundläggande budgetprinciper och som saknat samlad uppföljning från regeringens sida.

– Det är ohållbart att myndigheter både agerar prissättare och mottagare av avgiftsintäkterna. Det saknas incitament att effektivisera, och det märks i hur avgiftstrycket ökar för de företag som är beroende av dessa samhällskritiska tjänster. Utan yttre styrning riskerar vi ett moment 22 där ineffektivitet cementeras samtidigt som kostnaderna lastas över på företagen, säger Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen.

Transportmyndigheter i hög grad avgiftsfinansierade

Fem av de tio största avgiftsfinansierade myndigheterna verkar inom transportområdet, enligt rapporten. Bland dem finns Trafikverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Luftfartsverket och Sjöfartsverket är särskilt beroende av avgiftsintäkter, med 65 respektive 61 procent av sina totala inkomster från avgifter – vilket skapar en direkt koppling mellan myndighetsbudget och avgiftssättning.

Pandemin avslöjade systemets brister – flyget blev testfall

Särskilt tydligt blev problemen under pandemin, då efterfrågan på tjänster i vissa branscher, som flyget, föll drastiskt. Avgiftsnivåerna justerades dock inte i takt med utvecklingen, vilket innebar stora kostnadspåslag för redan pressade företag. Samtidigt saknas krav på konsekvensutredningar och remissförfarande i samband med nya avgiftsföreskrifter.

– Det är en oroväckande ansvarslöshet i hur avgifterna hanteras. Många företag upplever brist på insyn, transparens och samråd, trots att avgiftshöjningar kan få avgörande konsekvenser för deras verksamhet. Det är orimligt att spelreglerna förändras utan föregående dialog, och när remisser väl kommer saknas ofta både analys och möjlighet till reell påverkan, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

Regeringen måste återta kontrollen

Mot bakgrund av rapportens slutsatser behövs nu åtgärder för att återupprätta tilliten till systemet. Det bör göras en översyn av om det verkligen är lämpligt att myndigheter både fastställer och disponerar avgifter. Samtidigt måste styrningen från regeringshåll stärkas för att säkerställa att verksamheterna är kostnadseffektiva och ändamålsenliga. En oberoende uppföljning av avgiftssystemet och en förbättrad dialog med berörda branscher innan avgiftsförändringar genomförs, är avgörande steg för att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk.